Hem

1600 - talet

1700 - talet

1900 - talet

 

1800 - talet

 

Konjunkturen i början av seklet


   Då sillperoden var över blev ett armod utmed kusten. Fiskebönder blev utan biinkomst och hade

   försatts i skuld för

   investeringar i båtar och redskap. Arbetsfolket och deras familjer blev utan försörjning. En

   besökare jämförde tiden vid sillperioden och 25-år senare, var helt förfärad över armodet,

   Folket svalt och byggnader förföll.



Hemmanen

   Nya mangårdsbyggnader uppfördes på Bua.Den gamla bosättningen övergavs omkring 1848.


   Det sägs att en av bönderna på Bua, Olof Larsson, i sin sorg efter hustrun som dog 1802,

   söp bort allt vad han ägde på krogen nere på Sandshuvudet.

   Eller vad det så att lånet till Trankokeriägaren ej kunde återbetalas.


   Bonden var även båtägare. Hans båt hade slitit sig och låg och slog mot berget. Bonden tog

   det hela med ro; vilken sida ligger mot berget, är det Trankokeriägarens så låt det bero.


   Olof Larsson var nämndeman 1788. En nämndeman var en betrodd man, och dessutom

   storbonde. Han var min farmors morfars far. Han fick gå ifrån gård och grund. Det har visat sig

   att den största fodringsägaren var majoren Samuel Wirgin. Den gode Olof Larsson hade mycket

   trassliga affärer.

 


   En Hindric Hindriksson på Malmön hade fodringar om 200 Rd, en ansenlig skuld.

   Olof blev instämd på Sommartingen 1804. Dock avled den 9 november 1804 Olof Larsson.

   Hemmanet utauktionerades på höstetinget 1804. Nils Olsson på Malmön lade ett bud

   om 636 Rd 28 skilling. På vintertinget 1805 bjuder för tredje gången på Bua. Köpet är nu klart.


   Olof Larssons arvingar instämde på vintertinget 1805 Anders Olofsson och Börje Andersson på

   Malmön. De hade en skuldfodran om 2 Rd.


   Samuel Wirgin hade i sin tur fodringar på Börje Andersson på 64Rd 4 sk, för borjade spannmål.

   Kan denna fordan ha samband med Bua? Cristian Olofsson säljer till Nils Olofsson och hans

   hustru Christina Jakobsdotter ¼ i Hemmanet Bua för 535 Rd. Vintertinget 1806.

   Uppbud för första gången. Nils Olofsson och hustrun äger efter tredje uppbudet ½ hemmanet.


   Olofs äldsta dotter, Börta som föddes på Bua den 8 maj 1771, gifte sig och flyttade till Östra

   Rörvik, Ödegården. En annan dotter, Marit gifte sig med Erik Johansson från Flaterseröd.

   De var bosatta på Sandshufvudet.

 

Soldattorpen under Bua

 

Mera text Kommer.

 

/Gå till Soldatkontrakt/

 

 

Laga skifte

 


   År 1841, den 5 juni undertecknades skifteshandlingar som reglerade samfäldheter inom Bua,

   Rörvik samt Håle Nedergårds ägor. Här överenskoms båtplatser, torvtäkter, sandtäkter

   gemensam brunn (Dyet). Vägars bredd mm. En representant från vardera hemmanet samt

   två godemän undertecknade dokumentet.


   I slutet av 1700-talet genomfördes Storskiften I Sverige. Gårdarna hade under tidens lopp

   splittrats upp genom arv i allt mindre enheter. Det kunde resultera I åkerstycken, så små att

   man inte kunde vända hästen utan att komma in på grannmarken.

   Man ..........................................................


   Lagen om storskifte instiftades år 1827 I syfte att sammanföra jordbruken till större enheter.

   Att genomföra ett laga skifte var inte lagtvingat. Men om en enda hemmansägare begärde

   förättning, måste denna genomföras.

   Lantmätarna hade en grannlaga uppgift att genomföra. Det var inte alltid att allmogen

   förstog nyttan, lantmätaren var beväpnad med pistol. Ett skifte var även en grogrund till

   ovänskap..................

   Det är intressant att konstatera att denna överenskommelse åberopas i en tvist om samfäld

   mark i Tullboden så sent som 2007.

 

   På kartan kan man hitta flera myrar som tillhör Bua, men som ligger på Håle Nedergårds marker.

 

/GÅ TILL AVSKRIFT AV SKIFTESPROKOLL/

 

 

Stenhuggarna

 

 

Stenhuggeri på Ed, Härnäset

 


 

    År 1832 föddes stenindustrin. För utbyggnad av slussarna i Trollhättan behövdes mängder av

    byggnadssten. Sonderingar hade visat att på Malmön var graniten speciellt gynnsam att

    bearbeta.

 

    En kontignent av straffångar transporterades till ön.De fick arbeta med primitiva verktyg.

    Dessutom hade de fotbojor. Bodde på pråmar.


    På 1880-talet nere i Europas större städer började man permanenta gatorna med gatsten.

    Efterfrågan på sten blev stor, London var en stor kund.Stenhuggerierna växte upp och därmed

   efterfrågan på råmaterial samt arbetskraft. Stenhuggeriet var på 1880-talet under

   kraftig  expansion.

   Arbetstiden för industriarbetare sänktes mellan 1880 och 1905 från 63 till 57 timmar i veckan.

   1890 drevs stenhuggeriet på orten av Konsuln V.E. Mollén i Lysekil. Under 1920-talet fanns

   även ett Franskt bolag1 etablerat på Håle.

   Skandinaviska Granit AB såg 1884 om sitt hus för att säkra råmaterialtillgången. Bua ¼ mtl och

   torpet Bua Sandbacken inköptes och avstyckades. Därvid bildades Bua 1:6,7,8,9.

 



Askums gamla kyrka

 

 


   1885 revs Askums Gamla kyrka. Rivningsvirke och annat material såldes till bönderna.

   Takteglet på ladugården på Bua lär ha kommit från gamla kyrkan. (Mamma har berättat). Man

   kan se delar  av taket i likvagnsboden. Fragment av den berömde Schönfeldts målning kan 

   skönjas.  Predikstolen återfinns i Hovenäsets kapell.

   Kyrkan var från 1100 talet. På kyrkogåren ligger omkring 12.000 begravda. Likvagnen skänktes

   1905 av Bonden på Knutsvik, Edvin Johansson samt hans bror Herman på Kjershålan.



Bohusläningen


   1885 kostade en årsprenumeration på Bohusläningen 5 kr. Tidningen utkom med tre

   nummer/vecka.

 

 

Post & telefonomkring 18901

 


   Postadressen vid sekelskiftet var Olofsholm, d.v.s Malmön. Telefonstationen fanns på Örn

   och  innehades av handlanden P.M.Larsson, som även var Ångbåtskommissionär.

 



Handeln omkring sekelskiftet2

 


   På Örn: Handlanden P.M Larsson, Johansson & Pettersson och H.L Larsson. På Amhult: J.E.

   Gustafsson och på Prestbacka: O.V. Selander.

   Den mest beställde var H.L. Larsson med taxerad inkomst av 2000:- (varav 400 i kapital) samt

  10.800:- i fastigheter. Han var en av Askums rikaste.

 

1Göteborgs och Bohusläns kalender 1890 . 2Göteborgs och Bohusläns kalender 1890