1900-talet del 4

 

 

 

 

Små och sanna historier från Bua

 

 

 

Ballongen

Gossen Sven. F. var överlycklig, hade hittat en ballong, som han blåst upp. Det var dock ingen ballong, utan en på den tiden onämnbar artikel.

 

Fel tupp avlivades

Faster Judith hade blivit hackad av en ilsken tupp. John fångade misstänkt förövare, processen gjordes kort. Problemet var att fel tupp hade avlivats.Justiemord ?

 

Oskars tvillingkalv

Lyckan var fullständig hos Oskar Mattsson, kon hade kalvat. Det blev tvillingar. Endast en blev anmäld till myndigheten = Kalvstek utöver ransoneringen. Det var så under kriget att allt innehav av djur skulle anmälas till myndigheten.

 

Oskars katt

Katten skulle tas av daga. Oskar Mattsson fick ner katten i en säck och rodde ut på fjorden. När Oskar kom hem satt katten på förstugkvisten och slickade sig torr. Sitter Du här var Oskars kommentar. Huruvida katten blev benådad förtäljer inte historien.

 

 

Otrevlig upplevelse

Pappas kusin Irma Matsson hade arbetat hos familjen Berglund i huvudstaden. Denna familj var ägare till ett stort tidningsförlag. När Irma kom hem till Bua hade hon med sig direktörens avlagda kritstrecksrandiga kostym.

 

Mamma åkte ut till Ella i Tullboden som konfektionerade ett par eleganta kortbyxor åt mig. Första dagen åkte jag kana utefter berget. Sedan det var bara att försöka gå baklänges. Förseelsen resulterade i ett kok stryk.

 

På den tiden fanns ingen köp/släng mentalitet. Allt skulle åter-användas. Det var ont om kontanter. Allt var belagt med ransoneringskuponger. Ett par köpta yllebyxor kostade 4 kuponger. Ett par herrbyxor 41.

 

Utbildning i Språk/ fula ord.

Var med i berget en gång, mamma vågade inte ha mig hemma. Vi skulle få besök av fru Cervin och min moster Gertrud som då arbetade hos kyrkoherde Cervin .Mitt ordförråd var till mammas bestörtning kraftigt utökat av fula runda ord. Hade mina läromästare i de stora grabbarna, Sven, Frank och Lennart. Jag var nog i femårs åldern.

 

 

Trafikolycka med mjukt slut

Frans.H Kristensson på Örn, ägare av rävgården hos John, skulle till Bua och inspektera. Frans hade en lättviktare , med 98 cc motor. Dessa var körkortsbefriade och mycket populära.

 

Frans hade problem med motorcykel, gasen hängde då och då upp sig. Asta Sörensson och Anders Karlsson kom från Tullboden med ett hölass . Asta satt uppe på lasset medan Anders gick bredvid hästen.Rätt som det var dunsade det till, och lasset skakade till. Kristensson hade inte fått stopp på motorcykel, körde rakt in i hölasset. Både gubbe och motorcykeln försvann i höet, motorn stannade och F.H kröp fram oskadad. Ett ovanligt lyckligt slut på en trafikincident.

 

Polyfotot

En söndag kom Karl Fernström i land med en knippe torsk. Farbror John kommenterade med sin humor. Jasså, Kalle har du varit och tagit polyfoto. Kalle gillade inte kommentaren direkt.

 

Husförhöret

Prästen frågar: vad säger nu Gud om alla dessa bud. Buadrängen: Ja hö ska han vell sia Trög konsversation. Prästen blev rodd över till Malmön av drängen på Bua. Prästen försökte få igång en konversation: har Du läst Paulibrev till Romarna. Svaret blev kort: Jag läser inte andras brev.

 

Sabotage

En irriterad granne som inte gillade motorcyklarnas framfart, spände en taggtråd tvärs över stigen. Två motorcykelägare då boende i baracken borta på Sandbacken var målgruppen. Som tur var slutade det lyckligt. Motorvelocipedförarna upptäckte faran. Incidenten inträffade under första hälften av 1930-talet.

 

Husförhöret

Prästen frågar: vad säger nu Gud om alla dessa bud. Buadrängen: Ja hö ska han vell sia.

 

Trög konsversation. Prästen blev rodd över till Malmön av drängen på Bua. Prästen försökte få igång en konversation: har Du läst Paulibrev till Romarna. Svaret blev kort: Jag läser inte andras brev.

 

 

Pockerspelet

Uppe i Askum med rättsliga följder.

 

På söndagseftermiddagarna samlades några gubbar, bakom berget där nu Krister Wilhelmsson nu bor. Det var några ungkarlar från Bua och Håle med flera som samlats för att spela pocker. Man satt här nere sommartid och om vädret medgav. Då Bror i Amhult flyttade sitt hus från Amhult och hit,2 avstannade spelhålan.

 

1957 tog spelet en ände med förskräckelse. Anders i Lycke hade upplåtit bostaden åt pockerhajarna. Där utminuterades brännvin samt enligt ryktet galanta fruntimmer. Langaren, en proper man från Uddevalla som varje lördag, med bussen anlände till Askum, medförande en stor tung portfölj.

 

Verksamheten kom till Polisens kännedom, med en razzia som följd. Lagens långa arm slog till kvällen efter Rabalshede marknad. 35 spelare blev instämda till tinget i Kvistrum. Rättegången var tidvis farsartad. Anders som hade problem med hörseln, följde förhand-lingen genom att lyssna genom ett kohorn.Lämnade då och då sina kommentarer. Rättens ordförande hade svårt att hålla sig för skratt. Givetvis blev langaren och flera av spelarna åtalade. Så var det slut med den verksamheten.

.

Jag fick inte lära mig pockerspelet för pappa. Han hade sett så mycket elände som följde med spelandet. Familjeförsörjare spelade bort hela avlöningen, familjen fick svälta.

 

PS: Anders i Lycke var handikappad. Hade sågat av fingrarna på ena handen. Var musikalisk, spelade dragspel, uppochned vänt.

 

 

 

 

HÅRDSMÄLT MEN LÄRORIK MIDDAG

 

I dokumentären Skärvor att minnas som gick på Tv för några år sen, berättas om stenhuggaren som spelade bort sin lön.

 

Hustrun gav mannen en läxa. På söndagsmiddagen serverades middagen bestående av en stenbit. Efterrätten bestod av en mindre stenbit.

Nu kanske Du förstår sade frun. Det blev aldrig något mer kortspel i den familjen.

 

Detta lär ha hänt på Bua, i en grannfastighet..