1900-talet del 2

 

 

Sandtäkterna

 

På Bua Hed upptogs stora sandtäkter. Man behövde sand som fyllnadsmaterial i samband med anläggande av kyrkogårdar på bl.a Smögen, Kyrkbygget i Lysekil samt skolanpå Malmön.

 

I dag kan man se två stora gropar, vid ekestödet samt vid trankokeriet.

 

På sjukhuset hade jag en rumsgranne, Sune som var med och lastade ut sand i mitten av 1940- talet. Sanden forslades i en liten jakt om 100 ton, till Lysekil. Sanden utgjorde fyllnadsmaterial till gatu- och husbyggnation. Det var ett hårt arbete för en 13- åring.

 

Sanden rallades ut på en lång träbrygga med skottkärror.

 

I dag hade man knappast fått göra så stora ingrepp i naturen. Säkerligen förstördes lämningar från trankokeriet. I dag är ju området naturreservat.

 

En amatörforskare, Johan Pettersson hade 1950 tillskrivit Riksantikvarie ämbetet om bevarande av husgrunder. Han hade iaktagit uppåt 10 olika lämningar från olika typer av hus. Även skärvor från kakel och lerkärl hittades. På Vikarvet i Lysekil finns en del av fynden.

 

Nere vid stora sandtaget på Sandhuvudet finns en kallkälla med ett mycket gott vatten. En bekant från Tången berättade att man hämtade vatten här.

 

Märta Johansson, Asta Sörenssons mamma hittade flera mynt där nere. Ett var av guld och daterat till 1500/1600 talet, två från 1719, ett från 1724 samt två från 1800-talet. Kanske dessa hittades där krogen legat.

 

 

 

 

 

BÅTPLATSEN

 

 

 

 

 

På Sandarna vid Ekestödet har vi haft båtplats i omkring 75 år. I mitten av 1950-talet byggdes en liten hamn ut. Det var Henry och Jerry Mattsson, John Holm, Erik Adolfsson, Karl-Axel Sörensson och Karl Fernström samt Rune Johansson som byggde bryggan.

 

Tyvärr tänkte man inte på att när nordliga vindar låg på slammade anläggningen igen av sand. På den tiden hade man bara ekor. Jerry hade en passbåt som var lite bredare. Runes passbåt låg vid boj.

 

 

På senare tid har sommarboende “tagit” över med allt större båtar. Alla får inte plats. Båtar med bredd som är upptill två gånger ekans.

 

Där bryggan är belägen är samfälld mark1 och som “äges” av jordägarna på Bua. I juni 1841 undertecknades lantmäterihandlingar som reglerade all mark inom Bua, Rörvik Östergård samt Håle Nedergård.

 

Gubbarna på Bua satt alltid där nere på söndagsförmiddagen och dryftade veckans händelser eller spelade kort. Det John Holm, Karl Fernström, Erik i Bua samt bröderna Matsson. Det var en tradition sen trettiotalet till långt in i åttiotalet.